Författad av Trymr
Är du ny i BDSMF-välden och vet kanske inte riktigt? Bra, då har du kommit helt rätt! I denna text tänker jag täcka hur det kan vara att vara ny här, hur världen kan se ut och vad man kan tänka på. (F i BDSMF står för fetischism och förkortningen bdsmf används gärna exempelvis inom RFSU /red)
Så du har hittat en ny spännande del av dig själv. Vad händer nu? Då den nyfrälste är den bäste missionären vill man ofta prata med allt och alla om det, samtidigt som detta är ett känsligt eller rent av läskigt ämne att ta upp. Det kan i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser av olika slag. Folk kan sitta på alla möjliga olika fördomar, stora som små. Så hur gör man nu?
En lösning som jag tycker är väldigt bra är att träffa likasinnade, folk som faktiskt sitter i samma båt som en själv. Vi finns överallt i alla olika delar av samhället och träffas ibland för fika, picknick och fest. I en del städer finns rent av klubbar för just sådant här. Och det är väl någonstans där som den mesta av osäkerheten börjar dyka upp, att gå till en sådan klubb. Är det inte väldigt konstiga människor som går på sånt? Har inte folk sex överallt där? Kommer jag bli tvingad eller pressad att göra något? Är inte sådana ställen farliga?
De korta svaren är nej med ett kanske, men vi kommer in på det senare. Jag tänkte skriva lite om hur man kan göra för att träffa de där likasinnade och samtidigt ta och berätta lite om mig själv och min resa in i denna värld. En av de första sakerna man märker av är att väldigt många, möjligtvis rent av de flesta, använder sig av smeknamn, eller så kallade nick (efter engelskans nickname). Detta är inte bara för att verka häftig eller speciell, det har ett faktiskt syfte. Mitt nick är Trymr, efter den fornnodiska jätten, jag bor i Göteborg och har varit en del av denna världen i flera år. Jag tror att de flesta ser mig som hyfsat rutinerad vid det här laget. Men vi har alla varit nya en gång i tiden och jag hör väldigt många nya säga att de aldrig skulle våga gå på någon träff eller klubb själva. Men det var just vad jag gjorde.
Min allra första träff var en picknick i Slottsskogen här i stan. I flera år innan hade min sexualitet börjat utvecklas åt det här hållet. Tanken att jag minsann aldrig skulle bli en ”sån som håller på med bondage och sånt” ersattes med insikten att jag faktiskt hade fantasier av väldigt förnedrande slag. Lite lek testades med en flickvän, sedan lite mer med en annan partner. Tillslut träffade jag en tjej som hade lite mer koll på vad det handlade om och märkte att jag var något av en dominant sadist. En dag sade hon ”Va? Har inte du ett konto på Darkside?”, så jag skaffade ett konto på darkside.se, ett nätforum för oss intresserade i BDSMF i Sverige/Norden. Kolla in om du är nyfiken. Fetlife.com är ett internationellt community som också är bra.
På den sidan såg jag att det anordnades en picknick i Slottsskogen, så jag trotsade osäkerheten och gick. Jag gick till de svarta ballongerna som skulle vara det utmärkande för sällskapet och möttes av trevliga och vänliga människor. Vi kände inte varandra, så konversationerna gick inte alltid helt flytande, så som det brukar vara med helt nya människor. Men när jag berättade att jag aldrig hade varit på en sådan här träff innan blev de så glada över att jag hade kommit och hoppades se mer av mig. ”Så du har inte varit på Sesam eller Framsidan heller?” Några timmar spenderades där, jag fick se min första shibariuppvisning där på gräset (bondage med rep, kan vara väldigt konstnärligt och vackert) och jag hörde de där ställena nämnas lite mer. Efteråt kollade jag upp dem på nätet och märkte att Sesam låg väldigt nära dit jag skulle flytta och de brukade ha cafékvällar.
Även dit gick jag alldeles själv kort efter att jag landat i nya lägenheten. Jag behövde ringa dit för att få adressen och jag gick in i den mörka gränden där det låg och möttes av en gallerport med en trappa innanför som ledde ned till en källarlokal. En röd knapp satt vid dörren, ringklockan. Som ni kanske förstår var jag ganska nervös. Det här var jättespännande! Jag plingade på och fick gå ner. Med väldigt passande inredning klev jag in i Sesams lokaler och blev gladare för varje steg jag tog. Ingen jag hade träffat i Slottsskogen var där, men det gjorde inget, för jag blev ännu varmare bemött där av den vackra värdinnan. Jag fick snabbt skaka hand med många, bland annat ägaren till stället. Alla verkade glada över att ha mig där. Med te och bulle i hand fick jag sitta och prata om vem jag var och hur jag hade hittat dit. De sade att jag var väldigt modig för att våga gå dit själv, att det inte är många som gör det, och visade mig även lekrummen som inte användes nu när det bara var café och inte klubbkväll, vilket gjorde mig lite nervös, men jag kände mig ändå snabbt hemma.
Ett genomgående tema i denna historia är att vart man än kommer i denna världen så finns där alltid de mest ödmjuka och vänliga människorna man någonsin träffat, för grejen är att de förstår hur nervöst det kan vara att gå till ett sådant ställe och hur ens sexualitet ibland kan vara en jättestor hemlighet man måste bära på.
Världen utanför kan vara väldigt läskig. Det finns tyvärr inte ont om både intoleranta människor och missförstånd och okunskap gällande BDSMF och det är i första hand därför som dessa klubbar finns och träffar anordnas. Det är också därför vi ofta hellre använder nick, för att vi ska kunna skriva på nätet och prata med varandra utan att någon utifrån kan identifiera en på namnet. På så vis kommer inte ens sexuella preferenser och aktiviteter lika lätt ut om man vill hålla det hemligt.
En annan anledning till att dessa klubbar finns är att vissa former av utlevnad ibland kan kräva en del utrustning, saker som kan vara alldeles för dyra eller ta för stor plats för att ha hemma. Så även om många fantiserar om att ha en egen liten dungeon hemma, så är klubbarnas lekrum ofta de bästa ställena för sådan utlevnad. Till en sådan klubb gick jag och vid de här laget hade jag lärt känna lite folk som brukade gå dit, så nervositeten var inte riktigt lika närvarande denna gången. Men lekrummen skulle ändå användas denna kväll och jag hade sett hur de ser ut, så många bilder gick igenom huvudet. Visst är alla vänliga hela tiden, men vad förväntas egentligen av mig där? Vad kommer jag få se? Och kommer jag utsättas för något jag inte är helt säker på?
Det visade sig faktiskt att de brukar ha väldigt tydliga och strikta regler för vad man får och inte får göra på sådana klubbar för allas trygghet och säkerhet.
Utöver det så gäller vanlig artighet, var snälla mot varandra. Efter att ha lärt mig de här reglerna kände jag mig ganska trygg i att ingen skulle utsätta mig för något jag inte ville. Och vad gäller förväntningar, vissa som går på klubbar och har gjort i flera år är inte med i lekar alls, utan vill bara vara en del av atmosfären, samtidigt som det finns andra som kommer dit endast för lek. Ingen förväntar sig något av en där, de bara hoppas att du ska ha det trevligt. Även om man lever ut sin sexualitet där så förväntar sig ingen att man ska vara expert på vad man gör heller, bara att man gör det säkert och att man tar hand om varandra. Så alla är vänliga, regler skyddar en från att göra saker man inte vill och ingen förväntar sig något av en. Hur är det med den sista frågan, har inte folk sex överallt där? Vad kommer man få se? Och där är svaret att man faktiskt kan få se en hel del. En del klubbar har lekrum där man kan stänga dörren om man vill och inte alla kvällar har mycket lek, men går man på en BDSMF-klubb är oddsen höga att man kan få se och höra en hel del.
Jag skulle vilja ta upp några extra råd för den som är ny inom BDSMF-världen. Säg att man träffar någon som man verkligen tycker om och den personen tycker om en själv. Vad ska man tänka på och hur annorlunda är det från vaniljvärlden? Så hur gör man? Det första jag skulle kolla för en potentiell sexuell partner är sexuell kompatibilitet, detta görs lämpligast genom att prata med varandra även om det känns pirrigt. Ett tips är kinkslistor, helt enkelt att man har varsin lista där det står vad man tycker och inte tycker om.
Så, hur vet man om personen är något att lita på? Kommer personen respektera ens gränser? För det här behöver man dels prata med varandra, umgås och lära känna varandra. Dags att hoppa i säng? Nej, inte riktigt än. Beroende på vad ni vill göra så kan det vara väldigt bra att komma överens om ett stoppord. Och självfallet, beroende på vad ni vill göra, se till att skydda er från könssjukdomar. Var gärna specifika med vad ni vill få ut av det hela, ingen är tankeläsare. Och se alltid till att ta hand om varandra, innan, under och efter!
Så, efter att ha läst min berättelse hoppas jag du känner dig lite mer redo att ge dig ut i BDSMF-världen. Vill du prata med folk som vet vad det handlar om, gå gärna på en fikaträff eller liknande. Människorna i den här världen är ofta väldigt vänliga och välkomnande och ger en utrymme att få utvecklas i sin egen takt. Se helst till att prata med några rutinerade personer innan du ger dig av till en klubb, så du inte får dig en chock. Outa inte någon och prata aldrig illa om någons sexualitet. Råkar du ha en sexuell partner, ta hand om varandra. Gör du detta bör det inte vara någon som helst fara för dig och jag hoppas kunna önska dig välkommen!