Skam och skuld – på det dåliga sättet

Författat av Profossgbg

I utlevnad kan skam och skuld bli härliga redskap, väl valda ord skapar en stämning som nästan kan tas på. Men vi människor har en imponerande talang att skambelägga saker och företeelser som gör oss glada. Bara det att vi socialt legaliserar att göra vissa saker bara för att vi intagit substanser, exempelvis alkohol, för att minimera vår hänsyn bla till olika sociala icken exempelvis en lördagskväll, är det inte märkligt?

Skam och skuld kan också komma för att man inte förstår sina egna intressen. Även om man själv inte blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp har man kanske exempelvis en närstående som blivit utsatt. Man har lyssnat och försökt vara en stöttepelare efter den horribla upplevelsen som satt sig i hela personens identitet. Ponera då att samtidigt som man tröstar så vet man att man själv blir verkligen kåt av att fantisera kring våldtäkt, vilket är en extremt vanlig fantasi. Tänk en stund, hur kommer skam och skuld in i detta?

Vare sig det är barn eller annat i livet som kommer emellan en själv och ens sexuella utveckling så händer det för många att man skapar ett tunnelseende kring sin sexuella lycka och utveckling. Men oj, något gör att jag nu vill fokusera på mig och vad skall min partner tycka om jag tar upp detta? Tänk en stund, hur kommer skam och skuld in i detta?

Vi är socialiserade, tränade av de runt oss medvetet och omedvetet, i hur vi beter oss i olika situationer. Det krävs mod och stryka att bryta de sociala normer vi lärt oss. Men jag lovar, känslan när man med berått mod är ärlig med, sitt socialt inte helt accepterande intresse, vad det än må vara och får bekräftelse, kanske rent ut av hittar en likasinnad… den känslan är väldigt skön.

Om du känner någon du kan prata med, gör det, annars prata med dig själv, vad är det som egentligen är fel? Ett tips är skriva ned fantasier och sedan fråga dig, vad är det som inte är positivt och kan ge glädje? Vad skulle vara illa för dig eller annan? Våga gör dig själv lycklig.


Själv kände jag verklig skam och ångest för mitt intresse för rapeplay, när jag fick höra en person berätta om vilka fruktansvärda följder en våldtäkt fick för den denne – och så tänder jag på sånt – vi talar seriös skam och ångest. Tills dagen då jag träffade en sexuellt undergiven kvinna som berättade om sin läggning. Hon har ingen aning om vilken betydelse hennes öppenhet och visdom haft för mig. Det är inte fel att göra något med andra eller fantisera om saker man vet skulle kunna vara jätteskadligt, om det görs frivilligt, precis samma sak kan istället var något härligt och vackert.